Nyårsafton och därmed årets sista dag är här med några plusgrader, ordentligt takdropp och som jag skrev igår - blankis. Det som göms i snö kommer fram i tö heter det ju, det är alldeles uppenbart att det stämmer. Hagarna som varit så rena och fina sedan snön kom för fem veckor sedan börjar nu visa vad som gömts undan för undan - gammalt blött hö och mängder med bajshögar...

Året 2012. Hovslagarens år? Har aldrig varit med om så många hovbölder och hålväggar som under detta år, tror att alla hästar varit halta minst en gång med undantag för Ting och Lilja. Ruta var ju halt till och från hela sommaren.

År 2012 var Äppelbo Lättas sista år i livet. Året inleddes med att hon blev sjuk, hon fick fång vilket hon mig veterligen aldrig tidigare haft. Processen gick fort och var ohejdbar, hon slutade sina dagar i slutet av januari, 22 år gammal. Nedan en bild när hon letar vårgräs i ett häggsnår..

Under vintern började vi känna sparkar i Tings mage. Hon mådde bra och drog barnen i pulka var och varannan dag. Ruta började att tömköras. Gallium växte och blev stor och vi funderade över hur vi skulle lösa hans framtid som ensam herre på gården. Det blev som så att vi i april gjorde en familjeutflykt ner till Skåne, där hämtade vi en jämnårig lekkamrat till Gallium - Axtorps Fabrégas:

Med försommaren började utställningarna. Alla har varit ut och visat sig, hingstarna tyvärr undantagna. Ruta flest gånger, hon hade ju sin treårssäsong och önskade sig förstås ett diplom, något sådant blev det inte men ett guld och klassvinnartitel i Söderhamn samt fem klass-I-resultat skrapade hon ihop.

I juni spändes Ruta för vagn, den har hon fått dra då och då under sommaren, mellan hälteperioderna kan man säga. Samma månad åkte Selene till hingst också, hon spenderade sommaren tillsammans med The Look of The Moment, det vill säga Galliums pappa.

I juni födde vår katt Silla två stycken kattungar också, två killar som var både söta och fulla med bus. De fick flytta i slutet av sommaren, båda fick härliga hem. Den ena flyttade till samma familj som sin storasyster gjorde sommaren innan, den andra bor på en bondgård och leker med en taxvalp dagarna i ända.

Nästa födsel stod Ting för, i början av juli nedkom hon galant med en liten brun hingst efter The Next Episode. Mammarollen axlade hon utmärkt och med ett stort lugn, att den lille är av en särskild sort, och av vilken sort, det återstår att se.

Så kom hösten, den var lång och mild. Hästarna fick blött om fötterna, men efter den ovanligt regniga sommaren var de vana. Ruta fick prova att ha liten ryttare på ryggen. Lilja och Fluora fick vänja sig vid sele.

Denna höst var speciell, det var nämligen den första hösten som hästarna skulle bo kvar här och inte flytta ner till det gamla stallet. Underbart! Vi fick ligga i in i det sista, kom sent om sider på att hingstarna skulle få en egen liten utedrift också men faktiskt så blev allt färdigt till första advent då den första snön kom.

Gott nytt år och väl mött 2013!