Satt precis och läste på travsportens smittinfo att kvarkan är runt knutarna! Den var konstaterad i Östhammar, vart i Östhammar stod naturligtvis inte, men till själva samhället har vi sex kilometer. Man misstänkte också samma sjukdom i Alunda 3½ mil härifrån. Ja, det spelar väl egentligen ingen roll så länge vi inte råkar på några andra hästar. Jag hade tänkt ringa hovslagaren och boka in en tid, men jag undrar om jag ska avvakta lite... Känns onödigt att någon som dagligen träffar andra hästar ska vara så nära mina hästar när det finns konstaterad smitta häromkring...

Och så till vädret. Den senaste veckan har det varit så himla kallt att det bara inte gått att göra något annat än att bära vatten, ge hö samt utdela en och annan liten klapp emellanåt. När det är nära 20 minusgrader dagtid (25-30 nattetid) är det tyvärr förbud på att ta av vantarna i stallet. Hur sugen jag än varit på att tömköra har jag varit tvungen att avstå eftersom förfrysningsrisk finnes. Men nu kanske kylan ska släppa lite, ikväll var det bara åtta minusgrader när jag delade ut höet och det kändes så varmt (!) nästan som om det vore plus ute. Håller tummarna för lite varmare temperaturer.

Det är snart i slutet av februari, februari brukar innebära att hästarna börjar fälla. Jag har faktiskt ingen aning om de gjort det ännu? Jag har inte provat att dra i pälsen, eftersom den varit konstant frostig har inte ens tanken slagit mig att de varma och sköna håren kanske börjat ramla så smått.

I juni blir jag legitimerad sjuksköterska, idag blev det bestämt vad jag ska syssla med efter examen. Oj vad spännande och konstigt!