Jag har träffat de tre älgarna på lite närmre avstånd. Igårkväll när jag gick ner till hästarna klev de över vägen både på dit-och hemvägen. Första gången var avståndet runt 50 meter och jag var ganska tuff. Andra gången hoppade de ut bara 10 meter framför mig och så stod de kvar..! Jag smackade lite på dem, pratade högt, stampade lite och klappade händer men de stod kvar och tittade. Så till slut sa jag lite nervöst "Ja men då går väl jag förbi er då" och så gick jag. De stod kvar och tittade och allt gick bra. Idag har de (tror det är en ko och två fjolårskalvar - för inte har de väl fått årets kalvar ännu??) gått här ute på en åker och pysslat. Hoppas de vandrat in i skogen till ikväll när jag ska ner till hästarna.

Igårkväll gick jag och Ruta på en liten promenad alldeles själva, utan mamma Lätta. Vi var inte ute mer än fem minuter men hon var så duktig så det var lika bra att bryta och få en positiv upplevelse.

Uncle mår mycket bättre, han undrar nog varför han ska äta det gamla grå höet när de andra får så grönt och fint. Jag skrev ju tidigare att de gånger Uncle brukar få fång är alltid kring samma tid i juni, kan höet vi har vara taget precis i den tiden? Frågade bonden och han trodde faktiskt det. Men jag vet inte. Man vill ju alltid gärna veta orsaken till saker och ting, men hela sjukdomen fång är som ett stort frågetecken ibland.