Sent igårkväll föddes Pettersbacka Lilja ute i hagen.

Vid 22-tiden gick jag ut för att titta på Xandra, tyckte hon var lite orolig, hon rullade ett par gånger. En timme senare gick jag tillbaka in för att äta något, då hade Xandra blivit ordentligt svettig över hela kroppen och jag anade att det var fölning på gång. Åt lite yoghurt med dunkande hjärta och oro i sinne, klädde på mig vinterjacka och termobyxor (det var fem plusgrader, jag är frusen av mig) och gick ut i hagen igen. Xandra lade sig ett par gånger till och sedan gick vattnet och då var klockan 23.45. En blåsa, en nos och en hov kom snabbt. En hov - det här kan inte vara sant, inte i år igen!!! Xandra fick en värk som jag uppfattade som svag och inget hände. Jag gick in och kände efter, en bit in kändes ett framknä, jaha, då var det alltså sant. Visste inte vad som skulle vara bäst - att trycka in fölet en bit och försöka räta ut benet eller att helt enkelt dra. Bestämde mig för att dra, tog tag ovanför framknät inne i Xandra och i det benet som var ute och så drog jag tillsammans med henne i två värkar och fölet var ute! Bara fem minuter efter vattenavgången. Åh så fantastiskt! Fölet ville snabbt upp på benen men var väldigt vinglig och hade ingen riktig lust att leta upp maten. Jag hjälpte henne (ja - det var ett litet sto), hon slickade mest på Xandras ben, men efter en timme hittade hon fram. Jag stannade ute fram till tre, sedan vågade jag mig in till sängen i några timmar, tills det var dags att väcka barnen med den glada nyheten.

Är så otroligt glad och lättad över två lyckade fölningar och två fina stoföl. Detta var Xandras sista dräktighet, hon är 25 år i år, det är så härligt att vi fått ett litet sto efter henne nu.

Den lilla ska heta Pettersbacka Lilja, hon är fux, hon är inte vägd och mätt ännu, men hon är högre än Fluora, det syntes redan innan hon kommit ur påsen helt.