Igårkväll märkte jag att Selenes mjölk blivit vit, blev lite nervös vid tanken på att fölningen faktiskt närmade sig.. Jag satt ute i hagen fram till 23.30, Selene verkade lite annorlunda, ganska orolig och så, men det var väldigt mycket mygg också som surrade och irriterade henne. Jag gick som sagt in och lade mig, ställde klockan på 01.30 men vaknade faktiskt ett par minuter innan, klädde på mig och gick ut för att kika igen. Först verkade allt lugnt men efter någon minut lade sig Selene ned och började spjärna med benen - jag blev livrädd - oj oj var det dags nu.. Hon reste sig och lade sig några gånger, jag var säker på att det var ett nytt felläge på gång. Efter en liten stund gick vattnet, blåsan kom och så kom hela fölet med alla ben och huvudet i rätt ordning - helt fantastiskt! Det gick fort som det nog oftast gör när allt går bra, fölet kom 01.45 dvs en kvart från att jag kom ut och det hela startade.

Vad nedkom hon då med i mörkret? Jo ett litet fuxfärgat stoföl som ganska snart ville resa sig upp och börja leta mat. Selene var ganska trött, hon lade sig lite då och då, men fick bråttom upp efter sin lilla tjej. Fölet ska heta Pettersbacka Fluora, hon vägde 13 kg och var 54 cm hög i manken.

Jag stannade ute till strax efter fyra och sedan tog jag med barnen ut för att visa vad som skett under natten. De blev så glada. Nu hoppas vi att det går fortsatt bra med den lilla och hennes mor, man blir lite orolig efter allt som händer överallt.

Pettersbacka Fluora 4 timmar gammal tillsammans med mamma Selene i gryningen den 25:e maj 2010.

På gräsmattan drygt 12 timmar senare