Tänk! I lördags fick Safena äntligen ett guld... Det första under hennes 3-årssäsong, så dags nu! När den snart är slut. 

Vi var till Kristinehamn och vände kan man säga. Det är ju ganska långt att åka lite över trettio mil för att vända, men det var det värt, alla utställare blev ju dessutom bjudna på lunch. Direkt efter den tackade vi för oss, då min pappa hade sin 70-årsfest på kvällen. Det är väldigt sällan vi inte stannar tills allt är klart men denna gång fick vi allt prioritera :-).

Gunn Johansson var dagens domare. Hon ville ha ett litet annat upplägg än vanligt på visningen, men det var en ganska bra variant, speciellt då traven gavs mer utrymme.

Lasea som är två år i år fick följa med. Hon är inte visad sedan förra hösten, i just Kristinehamn, den gången sov hon sig genom alltihop. Nu var hon lite mer på gång även om hon nog kan ännu bättre. Kritiken var bra och det negativa satt på benen, där fick hon en 7:a. Med resterande 8:or blev det en slutsumma på 39 och det blev vi mycket nöjda med. Klassvinnare var hon dessutom, dock utan konkurrens..

Safenas klass följde därefter. Jag kände redan vid första traven att det gick jättebra, den kändes så lätt och vägvinnande. I själva uppställningen hade hon lite svårt att hålla sig fokuserad framåt, men stod stilla och bra ändå. Hon fick gå sist av de tre 3-åriga ministona, men med ett guld så bara glädje! Och en 9:a fick hon på traven. Härligt! Nu är det ju så här, att för att få ett dubbelguldsdiplom behöver man givetvis dubbla guld, och Stjärnhov i mitten av oktober är ju kvar. Tummarna får hållas hårt.

  Eveline tillsammans med Lasea och Safena

Lasea

 Safena