Igårkväll gick jag och tänkte på Selenes trav, något måste det bara vara tänkte jag. Tog och ringde Koko (equiterapeuten) och förklarade, han sade att jag kunde få komma redan idag om jag hade tid. Egentligen hade jag inte tid, Eskilstuna tur och retur är 35 mil och så därtill själva besöket. Men snart börjar barnens skolor och min maxat långa och lyxiga sommarledighet är också slut på tisdag, så då lär det bli ännu mindre tid för sådana här utflykter. Med tanke på det kastade jag in Selene i transporten och så åkte jag, Josefine följde med. Väl hos Koko kände han igenom Selene och fann att korset var snett vilket gjorde att muskelfästena på båda sidor om henne (minns inte vad de heter, men de sitter precis ovanför de stora sidovirvlarna vid bakbenen) var väldigt hårda och spända. Hon fick nålar som hon stod med 45 minuter och sedan lite vila och så avslutningsvis knäckte han till högt upp i vänster bak och så var låsningen väck. För övrigt var hon mjuk och fin i nacke, hals, bogar, ben och rygg. Hoppas detta nu gör att hon får tillbaka sin fina gamla trav, men det tar nog ett tag. Huvudsaken är ändå att hon inte går och spänner sig och har ont.